Som ett slag i ansiktet!

Igår slog det mig, som ett slag i ansiktet.
Jag saknar alla så himla mycket och det är inte som att jag saknar alla som mest just nu men igår kom insikten att jag inte kommer åka hem på ungefär ett år.
Det känns så himla bra här men det är så många man vill träffa, jag vet ju dock att ni finns kvar när jag kommer hem!

I helgen har jag umgåtts med vänner från klassen och från boendet.
Vi var ute och åt tillsammans, i fredags, med vännerna från klassen, så gick vi ut och drack och käkade på en izakaya (ett ställe där man kan betala en fast summa för bordet man sitter vid och sen beställa riktigt billig mat och dricka).
Under lördagen gjorde jag samma sak med kompisarna där jag bor och restaurangen vi gick till var mycket bättre, sjukt trevligt.

Här i Tokyo faller sakuran (körsbärsblommorna) nu och igår gick vi till till en park för att se den falla.
Alla gjorde sin egen mat och så delade vi på allt i parken, väldigt kul!
Nu ska jag åka till skolan, kommer bli bättre på att uppdatera framöver, jag lovar!